Jag kan inte tro det.
Min dotter Misty har återvänt.
Jag brukade kalla dig Misty-Wisty,
men jag kan låta bli det nu.
Det skulle jag uppskatta, tillsvidare.
Okej, Misty-Wisty. Jag menar Misty.
Vi har mycket att prata om.
Åh! Jag måste hämta en sak.
Så underbart.
Synd att jag måste flyga iväg
på kungliga plikter.
Jag är glad för er skull.
Inget bräcker att ha en dotter.
Förutom att ha två.
Jag måste fara. Hej svejs!
Minns du när vi var på cirkus
och du älskade det här?
Du älskade den här målningen
från konstmuseet.
Du hade otroligt avancerad smak
för ett ungt föl.
Ja, det är lite
suddiga minnen för mig, Alphabittle.
Inget mer Alphabittle.
Kalla mig "pappa" nu.
Okej, pappa!
Jaha, du menade Misty. Jag fattar.
Förlåt, jag minns inte, pappa.
Vi får dig att minnas. Jag vet.
Låt oss ha en otrolig pappa-dotter-dag.
Då kommer allt tillbaka.
-Vad säger du?
-Gärna!
Först mitt cutie-märke, nu det här.
Jag är så glad att återförenas.
-Vad gulligt.
-Åh.
Jag känner så många känslor!
Hallå! Vi lyser på vårt sätt
Alla ponnyer är ett
Tillsammans gör vi skillnad
För vi har alla viljan
Och allt blir bara bättre, bättre, bättre
Alla ponnyer är med
Känn i luften att det sker
Bara lys på ditt eget sätt
Gör ett avtryck i vår värld
Hov mot hjärta, vi är här
Alla får vara med
För vi är ett
MY LITTLE PONY:
SÄTT DIN PRÄGEL PÅ VÄRLDEN
Var ska man börja
med att återkoppla och minnas?
Du var alltid bäst
på att komma på spel och skoj.
-Var jag?
-Ja.
Jag spelar spel
i Kristall-tesalongen på grund av dig.
-Så omtänksamt!
-Vad gulligt.
Jag minns inte det
eller när jag spelade senast.
Förutom "Onda planeringsspelet"
om världsherravälde över alla ponnyer.
Opaline älskar det.
-Men det är väl inget riktigt spel?
-Du har genomlidit mycket.
Du har mycket att ta itu med.
Alltså, jag har
20 lådor till av Misty-minnen.
Jag menade mentalt och känslomässigt.
På tal om det, en hov, dotter?
När som helst, Pappa-bittle.
Jag menar, Alpha-pappa.
Förlåt. Jag vänjer mig ännu.
-Hörde du vad Misty sa?
-Ja! Pappa-bittle? Så roligt.
Nej, inte det.
Opaline vill ta över alla ponnyer.
Spelet kanske avslöjar hennes plan.
Då ligger vi steget före.
Hur skyddar vi Equestria?
-Jag måste fråga Misty.
-Du är en lysande detektiv.
Men du borde inse
att det inte är läge att förhöra Misty.
Jo!
Din taktik med Misty på sistone
har varit lite extrem.
Vad pratar du om?
Så, angående Opaline…
Angående Opaline…
Misty! Berätta om Opaline genast!
Jag har nog varit påträngande.
Just nu behöver hon bara vårt stöd.
När hon är redo,
berättar hon vad vi behöver veta.
-Kanske vi kan gräva mer på egen hand?
-Bra idé.
Vi enhörningar säger:
"Det förflutna är nyckeln till nutiden."
Det är viktigt att förstå historien,
för alla ponnyers val ekar genom tiden…
-Ekar genom tiden?
-Ja.
Jag vet vilken ponny du ska prata med.
Följ mig.
Samla lite gräs
och se upp med stinkande ogräs.
Det är i säsong.
Och du.
Du följer med mig.
Så underbart
att prata minnen med dig idag.
-Du älskade den här platsen.
-Jaså? Vad heter den?
Minnesstigen. Titta.
Vi ristade in det med trädets tillåtelse.
Jag har passerat här varje dag
sen du försvann.
Jag ser fram emot
att bli heltidspappa igen.
Jag har aldrig sett den tjurskallen
så glad ens med Drottning Himle.
Jag har inte sett Misty så glad förut.
-Ska vi låta dem återförenas i fred?
-Varför skulle vi…?
Hon vill ha det här sen. Det är gulligt!
Och lite inkräktande. Okej.
Vi går iväg
så att ni får kvalitetstid ihop.
Och egentid. Fråga inte varför jag sa det.
Ring om ni behöver nåt.
Hörde du? Egentid för bara oss två.
Som förr.
Välkommen hem, raring.
Jag ska göra allt så bekvämt som möjligt.
Vänta… Vänta tills du ser det bästa.
-Ta-da!
-Wow, är det här…?
Ditt gamla rum som föl.
Det är som dagen du försvann.
Men med fler dammråttor nu.
Jag ringer städponnyn Dusty
och ber om hjälp.
Snart är rummet som nytt.
Gillar du mynta numera?
Men nu är du här, så låt oss ha skoj.
Jag har väntat hela livet på det här.
Han har ingen aning om vem jag är nu.
Jag får spela med.
Det ska bli hans bästa dag nånsin.
Misty, du har bemästrat fejkleendet.
Använd det.
Och kör.
Aj, det gör ont.
Det här är min dotter Misty. Minns du?
Hälsa på mitt lilla föl.
Det är mitt förlorade barn.
Ge henne en hov.
Alphabit… Jag menar, pappa.
Kan vi tona ner det?
-Jag gillar inte all uppmärksamhet.
-Självklart. Jag är ledsen.
Du brukade älska när jag gjorde så.
Jag drar ner på skrikandet,
men inte stoltheten.
Åh! Nu väntar nåt spännande.
Vad? En resa till enhörningsbiblioteket?
Jag har aldrig varit på ett, eller är det…
En lekplats?
Exakt. Vi har många fina minnen härifrån.
Du älskade gungbrädet.
Och rutschkanan.
Och att snurra på karusellen.
Vad sägs om en åktur med gamla hingsten?
Snälla?
Självklart.
Får jag låna den?
Är du inte lite gammal för den?
Jo, men är vi inte lika gamla?
-Och?
-Jag blev föl-nappad och hjärntvättad.
Nu väller känslorna fram.
Jag behöver det här.
Känslor… Dem förstår jag väl.
Må känslans vändkors leda dig
från evigt mörker till ljus.
Visst, okej.
Redo!
Det räcker!
Du var inte känslig förr.
Kanske det räcker för idag?
Jag mår bra. Bara bra.
Det var jättekul. Ja!
-Ska vi prova nåt annat?
-Ja, gärna.
Grottutforskning eller trädklättring?
Eller så börjar vi med eldslukning igen.
Izzy, var är vi?
Håll i presentkorgarna
flätade av vildgräs.
Men ser man på. Dizzy.
Izzy, Elder Flower.
Det här är Sunny och Zipp.
Möt Elder Flower.
Äldsta ponnyn i stan,
vilket hörs på namnet.
Vi är hedrade att träffa dig…
Så gör man inte här. Ge henne korgarna.
Presentkorgar av vildgräs?
Så snällt och respektfullt.
Elder Flower är
Betselskogens sagoberättare.
Vissa historier har delats i generationer
och generationer av små ponnyer.
Hon bär det förflutna i sinnet.
Kan ni fatta?
Det här påminner om sagan
när tvättbjörnen bet ormen.
Åh! Den är bra!
En del av hennes historier
kan tyckas udda,
men hon hjälper er förstå
Equestrias historia.
Mina vänner behöver din hjälp.
Vill du berätta några historier?
Ja, på ett villkor.
Jag vill besöka storstaden!
-Sefyrhöjden?
-Precis. Kan ni ta mig dit?
Gärna.
Jösses! Då måste jag packa.
Bär man fortfarande pudelkjolar där?
Den skadade katten säger, mjau.
Au.
Mja-au.
Det här får dig att minnas.
En specialprovsmakning av te
på Kristall-tesalongen.
Få se om jag minns…
Pust! Det funkar.
Smaskens.
Jag visste det!
Du älskar "Mistys Mys-tea-ry".
Det är döpt efter dig.
Ingen har fått dricka det sen dess.
Jag minns inte ingredienserna.
Redan slut? Du behöver lite till.
Jag är utslagen, Alpha… Pappa.
Finns det nåt mer på din lista?
Ja, faktiskt.
Ho, ho, säger den skadade ugglan.
Uggla…
Slampoesi. Din favorit.
Minns du när du vann ungdomstävlingen
med "En Glowpazkristalls reflektioner"?
-Nej.Det låter hemskt…
-Hemskt gulligt. Precis!
Vänta…
-Visst gillade du Mare Stream-turen?
-Verkligen.
Precis som när jag åkte hovflyg.
Nu när vi äntligen är här,
har vi några frågor…
Är det möjligt?
Shopping på Mane Avenue.
Så härligt att få se en så ikonisk plats!
Titta!
Visste ni att det där var mode
när jag var ung?
Otroligt att det är tillbaka.
Visst! Så, jag ville fråga om
den forntida, onda alicornen Opaline.
Vad? Vet du nåt?
Vilken otrolig pegasus!
Hon bär en vintage Carousel Boutique-hatt.
Vet ni hur svårfunna de är?
Titta! Musikaffären…
Det här går inte.
Att försöka hålla fokus är en sak,
men historierna är nonsens.
Ja, de är lite…
Men kom ihåg vad Izzy sa? Vi får höra
vad hon säger. Det blir nog en hel del.
Om vi tar henne till gamla hangaren,
kanske hon blir inspirerad att berätta.
Bra idé. Det kan friska upp minnet.
På tal om att friska upp… Vänta!
Sakta ner!
Grymt. Vilket hängivet val.
Förlåt. Jag klarar inte mer.
Det var toppen!
Jag är överväldigad av känslor.
Vad handlade det om?
En kommentar om förlorad identitet.
Fylld av rädsla
för en nyfunnen,
bräcklig far-dotter-relation.
Uppfattade ni det?
Jag förstår.
Det kan även ha handlat om paraplyer.
Ja, det också.
Jag tänkte att du var här.
-Vad hände? Du älskar att uppträda.
-Nej!
Inte nu längre.
Jag hatar rampljuset.
Jag hatade lekplatsen.
Jag är ledsen, men det var en jobbig dag.
-Gillade du inte det vi gjorde?
-Nej.
Sanningen är
att jag inte vet vad jag gillar.
Eller ens vem jag är.
Jag har inte
fått chansen att lista ut det än.
Wow, Onyx och Dapple hade rätt.
-Jag vill att du känner dig som hemma.
-Jag gör inte det.
Jag känner knappt det här stället
eller mig själv. Du känner inte mig.
Det har gått lång tid. Mycket har hänt.
Fölet du älskade, finns inte längre.
Förlåt. Jag är hemskt ledsen.
Jag insåg inte det här.
Jag försökte visa att jag brydde mig.
Men jag förstår.
Du vill vara ensam.
Nej! Jag vill inte vara ensam.
Det är allt jag nånsin har känt.
Och nu har jag dig.
På nåt sätt har jag dig. Min pappa!
Min Misty-Wisty.
Jag har klamrat mig fast i det förflutna.
I smärtan av att förlora dig.
Jag blev tjurig.
Du kan fråga vem som helst
hur grinig jag har varit.
Vi börjar om.
Jag heter Alphabittle och jag är din far.
Jag vet inget om dig.
När du är redo, vill jag höra om ditt liv,
dina erfarenheter och vem du är nu.
Kul att träffas igen.
Jag heter Misty eller "Tea".
Te?
-Det gillar jag.
-Jag med. Jag kom på det nu.
Vi har en stund kvar på far-dotter-dagen.
Vad vill du göra?
Den här vägen. Vi vill visa nåt.
Visa mig nåt?
Jag ska ta fram mina nya glasögon.
Jag valde nåt klassiskt. Superhipp!
På tal om hippt, måste jag stretcha.
Wow, snacka om pigg och pratglad.
En gång var jag på ett tjusigt bröllop,
men ponnyerna ändrade form
och min höft åkte nästan ur led!
Om vi ska få veta nåt, måste det ske här.
Då ska vi se.
Jösses! Vilken vacker hangar.
Den påminner om när alla länder förenades.
Äntligen. Nu, då.
För länge sen fanns
en magisk fladdermus som hette Dawn.
Hon var omgiven av andra fladdermöss,
men en vägrade komma överens med de andra.
Fladdermusen ville flyga runt
och äta all frukt själv.
Så Dawn pratade med en spindel
som vävde ett nät
som höll fladdermusen borta.
I slutändan kunde Dawn skydda sitt bo,
men den giriga fladdermusen
försöker än idag förstöra nätet.
Därför äter vissa fladdermöss frukt
och andra insekter.
Det var allt.
-Vilken fin berättelse.
-Ja!
Tack för att du berättade.
En vacker berättelse, men inga ledtrådar.
Vi försökte.
Elder Flower har åtminstone haft trevligt.
Hon verkar nöjd.
Att göra det här för henne
ser jag som en vinst.
Tack så mycket
för att ni gav mig mitt livs resa.
-Nöjet var vårt.
-Du förtjänar det.
Så minnesvärt att få se
det nya Tillsammansträdet.
Så underbart!
Förlåt. Vad?
Ja. Tillsammansträdet. Där borta.
Precis som vårt vackra Önsketräd
i Betselskogen.
Vad är ett Tillsammansträd?
De är väldigt mäktiga.
De skapas när ponnyer förenas
genom sann vänskap.
Tillsammansträd kommunicerar
och sammanflätas magiskt
genom sina rötter.
De är våra stora beskyddare
och vi måste skydda dem.
Oj!
Tack för den kunskapen.
Ingen fara. Det är tack vare
mina enhörningsförfäders kunskaper.
Som gammel-gammel-gammel-
gammelmoster Moondancer.
Hon är besvärlig.
Sluta tjata! Jag hör dig!
Jag sa att jag var tålmodig,
men jag är ivrig att se vad du kokat ihop.
Öppna ögonen.
Te?
Te.
Fast en ny blandning,
designad och sammansatt av mig. Prova.
Utsökt.
Först bitterhet, sen mjuknar den
till en varm, tröstande kopp.
Min te-metafor om dig.
Som poesi.
Jag är så tacksam över
ännu en andra chans med dig. Du är hemma.
Ärligt talat, känner jag mig inte hemma.
Jag vet inte varför.
Jag vet vad vi gör.
Jag ska ringa ett samtal.
Ta-da-da! Fattar du? Da-da?
Va? Kristallfyrtornet?
Hej! Förlåt att allt inte är uppackat än.
Du har tunga prylar.
Vad är det här?
Sparky, lägg ner dem. Du bryter klon.
-Vad är det här?
-Jag frågade dina vänner om att bo här.
Du får det, om du vill.
Allvarligt?
Det gör jag.
Jag har precis bäddat. Strunt samma.
Du behöver inte bo hos mig
eller göra nåt du inte vill.
Du är en vuxen ponny, inte mitt föl,
och det är okej.
Lova att du ringer varje vecka.
Jag fyllde kylen med hälsosam mat.
Och du var så bra på att göra te,
att jag lämnade en låda
med örter och blommor
så du kan göra egna blandningar.
Kul.
-Jag kommer att sakna dig.
-Och jag dig, pappa.
Jag kan än!
Vi vill vara med!
Nordanvinden, jag har saknat dig!
En gång dansade Nordanvinden
mot Sydanvinden,
och tävlingen skapade en tornado.
Dansade? Det låter spännande.
-Finns det nåt budskap i berättelsen?
-Det finns alltid budskap i vinden.
Flyg mot vinden på en torsdag, får du se.
-Ni är här!
-Vi har saknat er.
-Misty är här!
-Hej, Alphabittle.
Ni anar inte vad vi har lärt oss.
Elder Flower?
-Allt börjar med en magisk fladdermus.
-Hon menar den andra.
Jaha! Tillsammansträden.
De är magiskt sammanflätade…
Undertexter: Marie Roos